Jag har haft en jobbig dag idag, så pappa kom och hämtade mig förut och bjöd på pizza (och parkeringspengar). Sedan kom min moster så jag satt och pratade med henne i soffan hemma hos mina föräldrar om de tidigare nämna "omvända dödsångesttankarna". Vi kom fram till att det kan ha mycket att göra med alla olyckor och naturkatastrofer som händer runt om just nu..

Vart man än vänder och vrider sig så översvämmas man av död. 16-årig flicka från Sundsvall död. 3 stycken 20åriga tjejer död i trafikolycka. Man omkom i skoterolycka. Den och den kommer snart att dö i cancer. Min mamma dog nyss osv. Och alla naturkatastrofer och annat tok runt om i världen ska vi inte ens prata om, död, död, död. Inte gjorde det saken bättre att ST hade en artikel i dagens tidning om vilken fara stökiga passagerare utgör på flygplan.

Det tillsammans med rädslan om att förlora min lyckliga närvaro (som jag skrev om i ett tidigare inlägg) tror jag orsakar dessa tankar hos mig. Just nu har ett lugn börjat sjunka in i mig, kanske är det på riktigt, kanske är det bara tröttheten. Tänk om du vore här hos mig nu, då skulle jag pussa och krama dig och berätta hur mycket du betyder för mig. Sedan skulle jag vilja somna i din famn där jag känner mig lugn och trygg. Saknar dig otroligt mycket min prins!

Puss